Bild: Indisk dal med klimatmärkning från Klimato.
Klimato har utvecklat en klimatmärkning för livsmedel. De tacklar två problem vad gäller att förstå klimatpåverkan från mat. Det första är att det är svårt att veta vilken klimatpåverkan maten har - vilket de löst med ett webbverktyg för att beräkna klimatpåverkan från mat.
Det andra är att om en måltid exempelvis har en klimatpåverkan på 312 g CO2e så är det ytterst få människor som kan förstå vad det innebär. Är det högt eller lågt? Ja det är svårt att förstå. Därför har de tagit fram motsvarigheten till näringsinnehållets Rekommenderat Dagligt Intag (RDI), fast för klimatpåverkan. På så sätt kan man klimatmärka en måltid med ett procenttal, exempelvis 11 %. Det innebär att den måltiden släpper ut 11 % av den dagens klimatbudget för mat. En siffra som är betydligt lättare att förstå innebörden av än 312 g CO2e. Läs mer om hur Klimato har utvecklat klimatmärkningen här.
Samarbetet med Klimato är en viktig milstolpe för oss. Ett av huvudskälen till att vi har startat Enkla Kassen är att vi vill hjälpa människor att minska sin klimatpåverkan från mat. Vi driver ett impact-bolag där syftet är att skapa en positiv effekt i världen, där en framtida lönsamhet är ett medel för att driva den förändringen. Redan när vi började utveckla recept till Enkla Kassen gjorde vi grova uppskattningar för att se klimatnyttan med Enkla Kassen utifrån olika klimatdatakällor. Vi har dock förlitat oss mestadels på de mer generella klimatberäkningarna för vanlig svensk kost (1,8 ton CO2e/person/år), lakto-ovo vegatarisk (1,2 ton) och vegansk (0,5 ton) för att beräkna klimatnyttan med Enkla Kassen (se även rapport Naturvårdsverket "Hållbara konsumtionsmönster"). Nu tar vi nästa steg och beräknar klimatnyttan mer exakt för Enkla Kassen baserat på ingredienserna i kassarna.
Bild: Klimatos webbverktyg för att beräkna klimatpåverkan från mat. I detta exempel är linsbiffarnas klimatpåverkan beräknad för fyra portioner.
Först ut att klimatberäknas är linskassen. Den kassen kallar vi linskassen eftersom linser är den primära proteinkällan och utgör basen till indisk dal och linsbiffar. Det tredje receptet är pestopasta med bönröra. Äter man en kost som motsvarar linskassens CO2e-utsläpp blir de totala utsläppen över ett år endast 300 kg CO2e per person (räknat på ett energibehov på 2000 kcal/dag). Det är en minskning med över 80 % gentemot medelsvenskens årliga matrelaterade CO2-utsläpp (1 800 kg CO2e). Enligt Världsnaturfonden (WWF) behöver vi minska klimatpåverkan från mat med 75 %.
Det här är vårt första försök till att mer exakt beräkna klimatpåverkan från Enkla Kassen. Vi vill flagga för att det finns en del begränsningar i datan och vi därför inte alltid har t.ex. helt korrekt ursprungsland i klimatbedömningen, men vi siktar på att förbättra detta med tiden och kommer då uppdatera våra estimat.
Klimatberäkningen med hjälp av Klimatos webbverktyg var ett stort steg framåt i att beräkna klimatnyttan av Enkla Kassen. Vi kommer inom kort att publicera dessa siffror så de syns mer tydligt på fler delar av vår hemsida.